Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kartläggning:

Svea Montessori är en nära organisation med vardagliga personliga möten. Aktiva föräldrar i föreningen är Svea.
Vi ser det som viktigt att behandla alla utifrån vars och ens förutsättningar.
Det kan innebära att vi gör olika med olika personer men att vi då är medvetna om att det ingår i vårt sätt att agera professionellt.
Vi vill att alla skall känna sig sedda, bekräftade och respekterade.
Pedagogernas uppgift kan vara att brygga över olikheter och arbeta för att förstå och respektera värderingar och förhållningssätt utifrån skilda bakgrunder och erfarenheter. Detta förutsätter att personalen har en god samsyn på vad förskolans värdegrund står för.
Samtal och diskussioner sker i olika forum och sammanhang för bästa möjliga samsyn även bland barn och föräldrar.
Svea har närvarande och aktiva vuxna som kan se, höra, tolka eller avstyra situationer som är icke önskvärda.

Uppföljning av enkät.
Vi har trygga barn och föräldrar som aktivt deltar i Våga Visa (<100% ).
Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Vilket märks och kommenteras av mottagande pedagoger och besökare av olika slag.
Barn och vuxna får chans att känna delaktighet i ett varmt och öppensinnat klimat. Alla kan komma till tals i olika forum.

Bestämmelser i Skollagen och Diskrimineringslagen, liksom FNs Barnkonvention och Läroplanen Lpfö 18 för förskolan ställer krav på att varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Dessa skrivningar överensstämmer med vad Montessori pedagogikens grundare uttalat och strävat efter och vad vår verksamhet alltid stått upp för.
Dr. Maria Montessori ( 1870 – 1952 )
“”Social Reform””
“The Montessori movement, intended to champion the cause of all children, in all strata of society, of all races and ethnic backgrounds, within and beyond educational institutions.
Montessorians work throughout the world to assist the development of children by applying these principles and practices.”

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling liksom till viss del arbetet med att motverka traditionella könsroller sammanfaller i vårt dagliga arbete med att få ALLA INDIVIDER att utvecklas optimalt och bli sitt bästa jag.

Pedagogerna arbetar med att vara närvarande och alerta, inkännande och lyhörda men även respektfulla och inspirerande.
Pedagogerna har en samsyn vad gäller förhållningssätt i verksamheten.
De vuxna arbetar för att vara förebildliga och medvetna om sitt eget agerande i alla vardagssituationer.
De uppmuntrar positivt beteende och reagerar och agerar på negativt sådant.
De vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen.
Det är i vardagliga möten som grundläggande värderingar kommer upp till ytan.
Tillsammans med barnen kan vi då arbeta med processinriktade arbetssätt, t ex, konfliktlösning, medvetandegörandet av vikten att lyssna på varandra, ansvarstagandet för sina egna val och handlingar etc.
Medvetandegöra värderingar och värdegrundsfrågor : genom t ex.
Samtal, teaterföreställningar, böcker, kasperdockor eller annat attribut som tilltalar barn.

Vi främjar likabehandling och förebygger diskriminering
liksom vi motverkar traditionella könsmönster genom att:

Ha ett respektfullt förhållningssätt emellan människor:
vuxen – vuxen
vuxen – barn
barn – barn
barn – vuxen
Stå upp för demokratiska värden och att mångfald berikar.
Samtala med barnen om människors olika förutsättningar.
Bejaka barnens förslag för att ge ökat inflytande och delaktighet.
Kontinuerligt samtala i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer och även att få tillstånd samtal och avlastning om vi känner oss orättvist behandlade.
Utmana oss själva i vuxenrollen – våga ta ställning för barnen.
Vara goda förebilder.
Pedagogerna är närvarande, intresserade och lyhörda och att de ser och hör vad som händer i verksamheten.
Vi uppmuntrar positivt beteende.
Vi skapar förutsättningar för en god miljö ute och inne.
Vi skapar ett gott samtalsklimat.
Vi samverkar med föräldrarna i flera olika forum.
Vi har regelbunden kompetensutveckling.
VI AGERAR OMEDELBART MOT ”ICKE ÖNSKVÄRD HANDLING”:
Alla barn är Allas ansvar.
I det fall det skulle uppkomma händelse av allvarligare art så har förskolan handlingsplaner som är kända av både personal och föräldrar.

(UPPTÄCKA)– UTREDA – ÅTGÄRDA – DOKUMENTERA – FÖLJA UPP

Ur Föreskoletidningen av Chefsredaktör Eva Wiklund Dahl
”Problematisera uppdraget – inte barnen!”*
Häftet heter Kränkningar och var ursprungligen Förskoletidningen 2/05.
Kränkningar är ett medvetet ordval. Jag värjer mig mot att använda begreppet mobbning i förskolan. Även lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling använder ordet kränkning inte mobbning.
Små barns möten med andra små barn kan ibland innebära att de inte har tillräckliga erfarenheter av hur man bör vara i samspel med andra. Då kan situationer uppstå som kan vara kränkande för andra barn. Men det ska vi inte kalla mobbning!
När man använder begreppet mobbning hamnar man i ett synsätt som säger att det är barnen som felar och som är problemet. Istället för att problematisera barnen borde alla pedagoger problematisera sin uppgift! Alltså – vad vi som pedagoger ska göra för att hjälpa barn att utveckla samvarokompetens.
Från födelseögonblicket handlar en stor del av livet om att lära sig hur man bör vara i samspel med andra människor. Det lärandet är livslångt, de flesta av oss blir bättre och bättre på att samspela med andra, men fullärda blir vi nog aldrig.
När barn kommer till förskolan får de mängder med erfarenheter av vad det innebär att möta människor med andra erfarenheter och referensramar. Och självklart går barnen på pumpen ibland. Det är inte alltid så lätt att veta hur man ska göra. Men det är ju det man ska lära sig tillsammans med andra barn och kompetenta vuxna!
Varenda dag i förskolans vardag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir fråntagen en leksak och ytterligare någon kanske retas.
Ibland klarar barn sådana situationer själva, ibland ber de om hjälp och ska få det. Med närvarande och lyhörda vuxna kan dessa tillfällen leda till ett lärande och utvecklad samvarokompetens. Dessa ständigt återkommande möten mellan barnen ger dem ett erfarande av villkoren för mänskligt samspel.
Vuxna är alltid förebilder, både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda samspelet.
Som förebild har det stor betydelse både vad man gör och vad man underlåter att göra.
Men när det förekommer att barn blir kränkta av andra barn måste vuxna ingripa. Det är de vuxna som måste ta ansvar för och sätta stopp när kränkande behandling förekommer.
Utgångspunkten måste alltid vara att när ett barn beter sig illa mot ett annat barn eller till exempel är aggressivt – så handlar det om ett lärande barn. Ett barn som ännu inte utvecklat den kompetens som skulle behövts i den aktuella situationen. Och det är här pedagogernas uppgift ligger, inte att se barnet som problem, utan istället tänka ”Nu har vi fått ett problem som är vårt ansvar att lösa!” I likabehandlingsplanen ska bland annat detta vara beskrivet, hur man tänker sig motverka att kränkningar uppstår och hur man ska bemöta kränkande beteende hos barn.
Att se barn som ständigt lärande individer i behov av närvarande, stödjande pedagoger som är goda förebilder är ett helt annat synsätt än att se barn som förövare eller offer.